Goda nyheter för utländska forskare i vårpropositionen

I dag samlades rektorer för landets universitet och högskolor på Utbildningsdepartementet för att få reda på mer om den kommande vårpropositionen.

Per var på plats och en nyhet var så god att det blev en spontan applåd från Per, nämligen förslaget att fyra års forskarstudier ska ge permanent uppehållstillstånd för utländska forskare. Dessutom ska utländska studerande som läst minst två terminer få stanna kvar i sex månader för att söka jobb efter avslutade studier. Om de under denna tid får jobb så ges de också permanent uppehållstillstånd. Detta är väldigt goda nyheter som vi längtat länge efter!

Vi har arbetat envist för att våra internationella studenter ska få stanna kvar och arbeta i Sverige efter avslutade studier. Som det ser ut i dag får studenter och forskare bara stanna några få dagar efter avslutade studier, vilket är sämst i Europa. Det är givetvis avgörande att våra studenter kan stanna i Sverige efter avslutade studier för att söka jobb och etablera sig på arbetsmarknaden. Det är nationalekonomiskt viktigt med tanke på vilket resursslöseri det är att inte ta hand om högutbildad arbetskraft, det är viktigt för att vi ska kunna rekrytera de bästa studenterna och det är dessutom en anständighetsfråga.

Det ska även bli lättare att få längre uppehållstillstånd och arbete för medföljande familjemedlemmar.

Allt detta sammantaget är ytterst viktigt och kommer att underlätta i den så viktiga rekryteringen av internationella forskare och studenter. Går allt i lås kommer lagändringen att träda i kraft redan 1 juli.

En satsning som regeringen vill göra är att tillföra 10 000 nya studieplatser, av vilka drygt 9000 väntas gå till lärarutbildningen. Framför allt är det förskollärar- och lågstadielärarutbildningen som ska byggas ut. Det ska också göras särskilda satsningar på ämneslärare i matematik, NO och teknik samt till specialistlärare där man också kommer att erbjuda en examenspremie.

Vi har ännu inte en omfattande lärarutbildning med många platser men vill bygga ut den. Vi tycker därför att det är rätt väg att gå och vi kommer att stärka samarbetet med Högskolan Kristianstad och Malmö högskola när det gäller detta. Samtidigt är det fortsatt så att vi har ett väldigt högt söktryck och är i behov av minst 2000 nya platser. Dessvärre har vi inte fått gehör för detta ännu.

Särskilt viktig är regeringens satsning på den så kallade KPU:n (Kompletterande pedagogisk utbildning), där man anstränger sig för att ta tillvara på den kompetens som finns. För att ta vara på alla de högutbildade, disputerade personer som finns föreslås nu ett snabbspår för forskarutbildade som gör att de kan läsa en ettårig pedagogisk utbildning som ger dem lärarbehörighet. Detta är ett alldeles utmärkt förslag och LU har här varit drivande och kommer att satsa på att bygga ut en sådan utbildning.

Satsningen på specialistutbildning av sjuksköterskor är bra, och vi kommer att prioritera såväl barnmorskeutbildningen som andra specialistsjuksköterskeutbildningar, då behovet är mycket stort i regionen. Men man får inte glömma att det finns andra utbildningar inom vården som är viktiga, t ex sjukgymnaster, arbetsterapeuter med flera. Inom vården behövs alla dessa kategorier för att kunna ta hand om oss alla. Det är viktigt för Lunds universitet att ha en bred utbildning inom vårdsektorn. Alla behövs!

Överlag är de satsningar som föreslås, och många av dem är kända sedan tidigare, bra – nackdelen är att de borde kommit tidigare. I volym räknat är det dessutom endast en återställare till nivån 2010/2011. Det behövs minst ytterligare 10 000 högskoleplatser till för att möte den efterfrågan som finns bland kvalificerade studenter. De två senaste åren har nybörjarplatserna för studenter minskat med ca 15 % samtidigt som antalet sökande ökat, i Lund med ca 20 %. Det har inneburit att vi tvingats avvisa många kvalificerade studenter som sökt till på arbetsmarknaden efterfrågade utbildningar. En för oss obegriplig utbildningspolitik som vi nu hoppas blir förändrad.

Vårpropositionen lämnas till riksdagen den 9 april.

/Per och Eva

Allmänt Kommentering avstängd

Bilder från välkomnandet av internationella studenter

IMG_2840 IMG_2844 IMG_2845

Allmänt Kommentering avstängd

Spännande på Skissernas museum

Skisserans museum har en spännande utställning av Per Wizén just nu, som vi fick möjlighet att se vid en guidad tur av museichef Patrick Ansellem. Per Wizéns med collage med tusentals små bilddelar från reproduktioner av konstböcker. Dessa bitar har han för hand klippt sönder och sedan med yttersta noggrannhet sammanfogat till nya bilder som delvis baseras på de ursprungliga, men där innehållet förskjutits.

Läs mer på http://www.adk.lu.se/

bild[1] bild

Allmänt Kommentering avstängd

Luciatåg på tre-år-före-festen

Tre-år-före-allalusse

Foto: Per Lindström

Under tre-år-före-festen på Medicon Village överraskade vi gästerna med ett luciatåg. Från vänster Ingalill Rahm-Hallberg, Sven Strömqvist, Eva, Per, Bengt E Y Svensson, Carl Borrebaeck, Carl-Gustaf Andrén och Göran Bexell.

Tre-år-före-CGAGB

Foto: Per Lindström

 

 

 

Allmänt Kommentering avstängd

På plats i Malawi

Nu har vi landat i Lilongwe – huvudstaden i Malawi där SANORD-konferensen har dragit i gång. För våra partners i SANORD-nätverket höll vi på måndagskvällen en gemensam träff. Lunds och Uppsalas universitet var värdar och roligt att prorektor Eva och rektor Eva tillsammans höll en varsin bit av välkomsttalet. Det är 17 universitet i Norden som är med av totalt 42 medlemmar, de flesta är universitet i Afrika söder om Sahara. Det ska bli mycket spännande att se vad årets SANORD-konferens ger och lika spännande att utforska Malawi som är ett av Afrikas fattigaste länder.

Läs mer om SANORD

mangarektorer_webb

Medan solen går ner i Lilongwe på måndagskvällen håller Lund och Uppsala en gemensam mottagning för SANORD-partners. Här flankeras prorektor Eva och rektor Eva av prorektor och rektor vid Malawi universitet. Foto: Anna Johansson.

***

En minidelegation bestående av Katarina Olsson, Juridicum, Cilla Lundberg på Medicinska fakulteten och Anna Johansson från Kommunikation åkte under tisdagen till Njewa Primary School i Lilongwe, Malawi. Skolan är en projektskola där alumner från LUCE-programmet Child Rights, Classroom and School Management är involverade. I projektskolorna arbetar man på olika sätt med att stärka barnens rättigheter i skolan. Utbildningen är en Sidautbildning som har getts vid Lunds universitet sedan 2003.

Några reflektioner därifrån:

Det var ett mycket starkt och gripande möte med barnen och deras lärare. Lärarna gör ett enastående arbete och bedriver undervisning under mycket svåra förhållanden. En del av barnen äter inte på hela dagen och det finns enbart 16 klassrum och 42 läarare till skolans 2000 barn. Men mitt i detta är det slående hur stolta våra alumner är över sin utbildning på Lunds universitet och hur den kommer till nytta på ett påtagligt sätt. Vi träffade alumner som arbetar via Human Rights Commission och via Utbildningsdepartementet med att implementera kunskapen som de lärt sig i Sverige i tre projektskolor. Tanken är att de nya kunskaperna om barns rättigheter och verktygen ska spridas till fler skolor.

Läs mer om Child Rights, Classroom and School Management

katarina_malawi_webb

LU:s Katarina Olsson ställer en fråga och får många ivriga svar av barnen som går i Njewa Primary School. Foto: Anna Johansson

alumner_webb

Utanför Human Rights Commissions hus i Lilongwe hälsar ett antal alumner till Sverige:
Anderson Mtandica, Joyce Masache, Katarina Olsson, Priscilla Thawe, Cilla Berglund, George Kondowe, Susan F. Rockey. Foto: Anna Johansson

 

Allmänt Kommentering avstängd

Många intryck från Botswana

Besöket i Botswana var mycket givande. Detta land med två miljoner invånare håller på att investera enorma summor i infrastruktur, såsom vägar, byggnader mm. Redan ankomsten till flygplatsen i Gaborone sade oss något om vart landet är på väg: denna splitternya anläggning stor som en flygplanshangar, ännu inte helt färdig, vittnar om ambitioner.

University of Botswana (UB) är ett universitet som har alla fakulteter, inklusive lantbruk och tandläkarutbildning. Sedan ett antal år tillbaka finns läkarutbildning och nästa år går den första kullen läkare ut. Det finns behov av hjälp för just medicinarutbildningen som saknar kliniker, specialister, lärare för att täcka alla områden som utbildningen omfattar. Det finns fina byggnader, medicinska fakulteten är en enorm byggnad, högt till tak och mycket glas. Flera av professorerna kommer från andra länder, en del är redan pensionerade men har lockats hit för att bygga upp verksamheten vid UB. Vi hade givande diskussioner med ledningen för UB. Några angelägna ämnesområden som kom upp var immunologi, virussjukdomar (HIV/aids, malaria) samt kirurgi i alla dess specialiteter.

U of Botswana2

University of Botswanans ledning tillsammans med Eva och Nils. Foto: Margareta Nordstrand

UofBotswana 1

Utanför University of Botswana. Foto: Margareta Nordstrand

UofBotswana3

LUS ordförande Clara Lundblad utanför rektorsrummet på University of Botswana. Foto: Margareta Nordstrand

***

I Gaborone ordnade vi ett alumnievent på Sweden House som är före detta svenska ambassaden. Där träffade vi bl a studenter som deltagit i vår uppdragsutbildning i trafiksäkerhet som berättade om hur de bidragit till att öka just trafiksäkerhet. Vi träffade också svenskar som var mer eller mindre längre tid i Gaborone. I synnerhet kan nämnas bröderna Kent och Mattias Nilsson och deras handelsträdgård Sanitas som skapades av fadern. Här kan finnas möjligheter för biologistudenter att få praktik. Mattias Nilsson har studerat vid LU och Kent Nilsson är den svenska konsuln.

Det behövs specialistläkare kan vi konstatera när vi diskuterar med några av svenskarna. I nuläget finns ett antal pensionerade rutinerade utländska läkare i Gaborone. Vi träffar tre av dessa, varav två är svenskar, allmänkirurgen Kent Jönsson och plastikkirurg Lars Salemark som arbetar på privat sjukhus, båda alumner från Lunds universitet och med lång erfarenhet av arbete i Afrika. En hjärnkirurg från Tanzania vars handledare utbildats i Lund ser ut som fyrtio men är faktiskt 63, är en av få hjärnkirurger som finns i landet. När vi åt middag med honom på lördagen ringde sjukhuset och begärde honom in för operation. Efter diskussioner kunde själva operationen vänta till morgonen efter. Det är många gånger operationer inom allmänna områden, långt ifrån läkarnas specialistområden. Behovet av plastikirurgi är mycket stort pga den stora mängden brännskador.

Afrikaresan 2013 090

En alumn som talade om trafiksäkerheten på eventet var Amos Motshegwe, Head of Road Safety, Dep, of Road Transport and Safety. Foto: Margareta Nordstrand.

Afrikaresan 2013 098

Kent Nilsson, Patrik Olsson och Lars Salemark. Foto: Margareta Nordstrand.

***

Efter mötet med universitetet följde invigningen av Clean Tech Centre, som arbetar tätt tillsammans med Botswana Innovation Hub. Johannes Stripple är en av dem som tillsammans med Sten Stenbeck, som tidigare bott i Gaborone under ett antal år, har arbetat med projektet som nu ska lanseras. Här följer hans upplevelse:

- ‘It is important to remember that large scale changes start with small steps and personal contacts’.

Läs hela Evas tal här 

Prorektor Eva Wiberg, som talar vid invigningen av ett miljöteknikcentrum i Botswanas huvudstad Gaborone, sätter an tonen. Centret är ett samarbete mellan forskningsbyn Botswana Innovation Hub (BIH), Lunds universitet och Krinova med syfte att skapa nya, driftiga entreprenörer i Botswana. Centret har sponsrats av svenska Sida och botswanska staten. Samarbetet mellan Lunds universitet och BIH startade 2009 utifrån ett forskningsintresse för Botswanas klimatpolitiska utveckling. Sedan dess har bland annat ett Sidaprojekt genomförts vid BIH och utifrån det projektet utvecklades idén på ett miljöteknikcentrum. Experter knutna till Lunds universitet och Krinova har varit med i uppbyggnaden av centret, både vad gäller kunskap kring forskningsbyar och innovation samt genom att bidra med forskningskontakter. Jag har varit med hela vägen, från det att jag bjöd in Botswanas chefsförhandlare i klimatfrågor till en konferens i Lund 2008, till möten under en längre vistelse i landet under 2009 och två Sidaprojekt senare. Vi har kommit mycket längre än jag trodde från början, men samtidigt är det väldigt långt kvar. Från 2014 ger inte Sida längre bistånd till Botswana så nu får vi försöka hitta andra möjligheter.

eva_cleantech_webb

Eva håller ett anförande.

***

Botswanas andra universitet, Botswana international university of science and technology (BIUST) ligger circa 270 km norr om Gaborone, utanför en liten stad som heter Palapio. BIUST:s rektor, prof. Hilary Inyang, är ingen kvinna, trots namnet, utan en herre som fått i uppdrag av regeringen att bygga upp detta tekniska universitet beläget mitt ute på savannen. För att ta sig dit åker man de sista kilometrarna på en guppig grusväg. Plötsligt ser man en enormt pampig och påkostad huvudbyggnad, en bit bort ligger studentbostäderna och personalens små villor. Det känns helt overkligt att se denna konstruktion. Här finns ännu ingen verksamhet, endast rektor sitter i byggnaden, resten av personalen arbetar ännu så länge på campuset utanför Gaborone.

Vicerektorer, dekaner och andra ansvariga körs in från Gaborone tillsammans med oss. Nu ska vi få se på regeringens storsatsning. Allt är bekostat av staten. Diamanterna räcker långt. Faktum är att 20% av statens inkomster går till utbildning på alla nivåer. Hoppas att denna satsning inte blir en flopp. Men rektorn är entusiastisk, och för första gången sedan vi kom till södra Afrika får vi en övergripande presentation av var Afrika står i utvecklingen, utmaningar, satsningar, samarbeten inom African Union (kolla), och hur regeringen och lärosätet har tänkt att öka på antalet civilingenjörer, naturvetare som kan vara med och öka välfärden i landet. Trafiksäkerhet, agrarforskning, vattenresurser .

Biust1

Rektor Professor Hilary I. Inyang tillsammans med Eva. Foto: Margareta Nordstrand.

Biust 2

Besök på BIUST. Foto: Margareta Nordstrand.

Johannes Stripple, som vistats i landet och arbetat med Clean Tech innovation hub i samarbete med Botswanas Innovation Hub beskriver upplevelserna vid BIUST på följande sätt:

This is Africa

På flygplatsen i Gaborone, Botswana, står många familjer vid fönstren och kikar mot de tre uppställda flygplanen utanför. Planet fylls av ungdomar och när det lyfter hurrar familjerna och vinkar mot planet. Jag småpratar med en uppspelt mamma med två charmiga små barn som just vinkat till planet. Hon är otroligt stolt. Hennes dotter har valts ut att vara med på vetenskapsolympiaden i Indien och det är första gången någon i hennes familj flyger med flygplan. Botswana, numera ett ’middle-income country’ i statistiken, satsar nästan 20% av sin BNP på utbildning. Skolgången, från grundskola till universitetsexamen är fri, subventionerad, eller finansierad av förmånliga lån (som i Sverige) eller stipendier. Botswana vet att råvaror som diamanter och mineraler inte kan generera ekonomisk tillväxt för evigt för dem. Men att diversifiera en ekonomi som bygger på råvaruexport är mycket svårt. Australien och Canada är exempel på länder som försöker, men där det går trögt.

Utanför Palapye, tre timmar i bil österut från Gaborone, bygger Botswana upp en ny teknisk högskola i rasande fart. Man gör som så ofta när man skall skapa utveckling; man bygger ett stort hus. Jag tänker på andra tillväxtregioner i världen, som t.ex. Kina och Sydkorea som etablerat högklassiga universitet på väldigt kort tid och fyllt med spännande innehåll. Kommer Botswana att göra en liknande resa? Med sin stabila demokrati och sitt stora förtroende för institutioner så har de förutsättningar enligt samhällsvetenskaplig teori, men utmaningarna är enorma. För ett land som behöver importera mat (t.ex. grönsaker och spannmål) är det avgörande att de lyckas. På vilket sätt skall Lunds Universitet vara med på den resan? Vad kan vi göra? Vad kan vi lära oss? Om något år skall LU fira att vi är ett väldigt gammalt universitet. Och det är klart vi skall fira det. Men jag är mindre intresserad av att fundera över vilket universitet vi har varit; jag är mer nyfiken på att veta vart vi är på väg.

Allmänt Kommentering avstängd

Massor av spännande möten under första delen av Afrikaresan

Här följer första bloggen från delegationsresan till södra Afrika.

Delegationen från Lund anlände under helgen till Kapstaden och besökte först Robben Island. Det kändes som en bra inledning till vårt besök i landet. Sydafrika är intressant för oss svenskar, sydafrikanerna glömmer inte det engagemang för ANC som Sverige visade under Apartheidtiden.

Sydafrikas regering har som mål att kraftigt öka antalet utbildade personer i samhället, och i synnerhet antalet forskarutbildade. I nuläget producerar Sydafrika (SA) 1300 doktorer per år och regeringen har satt upp ett mål på 6000 per år till 2020. I genomsnitt har endast 34% av universitetens anställda lärarpersonal en forskarutbildning. Till 2030 ska 70% av dem ha en PhD. Naturligtvis är detta en utmaning för landet och samarbete med andra länders universitet i form av handledningskraft och studentutbyte blir viktiga strategier.

Sett till Lunds universitets samarbeten med Afrika i form av sampublikationer sticker SA ut rejält. De flesta publikationer finns vid universitetet i Stellenbosch, följt av University of Cape Town och Pretoria. Trots att det säkert finns många andra områden inom vilka våra forskare samarbetar kan man särskilt nämna områden som bioteknologi, biologi, vattenresursforskning, trafiksäkerhetsfrågor, förpackningslogistik, ekonomisk historia, geologi, astronomi, hållbar utveckling. Student- och lärarmobilitetsavtal finns

I Kapstaden besökte vi tre universitet: University of Stellenbosch, University of Cape Town och University of Western Cape. För att hinna med alla tre universiteten delade vi upp oss i två grupper, en ledd av Nils Danielsen, den andra av mig. LUS ordförande Clara Lundblad har gjort en bilddagbok om de upplever hon haft. Se dessa här och här (i PDF-format).

På University of Stellenbosch skrev vicerektor för forskning och innovation, Prof. Eugene Cloete, och jag under ett studentutbytesavtal. Sedan tidigare finns ett Memorandum of Understanding. Se bilden. Stellenbosch som har förknippats med Afrikaans och vita studenter arbetar hårt för att uppfylla parlamentets krav på att underlätta för underprivilegierade grupper i samhället, läs svarta studenter. Det var en intresserad ledningsgrupp som träffade oss. Vår delegation fick en presentation av universitetets arbete med internationalisering, en rundvandring på deras fina campus, med bougainvillea och jakaranda som blommade för fullt. Det finns möjligheter för studenter att bo i studenthem där man får tre mål mat om dagen, allt inkluderat i boendekostnaden, som var förvånansvärt låg.

Delegationsmedlemmarna fick träffa sina respektive motparter och diskuterade ingående samarbetsmöjligheter och fick en inblick i förhållandena på universitetet.

utbytesavtal

***

Johannes Stripple från Statsvetenskapliga institutionen och Barbara Törnqvist-Pleva från Centrum för Europastudier beskriver sin vistelse på Stellenbosch såhär:

Pierre du Toit’s rum på statsvetenskapliga institutionen ligger högt upp och med fantastisk utsikt. Vackra gamla byggnader breder ut sig i ett välordnat rutmönster. Där campus slutar börjar vingårdarna och de höga alpliknande bergen. Stellenbosch vilar lugnt och idylliskt inbäddat i grönska. Vi vandrar till sammanträdesrummet och får nu utsikt år andra hållet. Pierre pekar på kåkstaden som okontrollerat klättrar upp på kullarna. Kåkstaden, som gränsar till byn Stellenbosch, blir en bild av det komplexa snabbt föränderliga Sydafrika. Vi diskuterar vilken roll som forskning och utbildning kan spela för att bättre hantera Sydafrikas utmaningar.

Tidigare på dagen har Professor Eugene Cloete, vice-rektor för Stellenbosch berättat om hur viktigt det är för Stellenbosch att driva på samhällsförändringen, att engagera studenter från “studieovana” miljöer. Att Sydafrika som land inte har råd att missa en generation av smarta människor. Apartheid, samhällsideologin som byggde på separation av människor, definierade universiteten. Stellenbosch, traditionellt för vita afrikaanstalande, öppnades för färgade studenter 1980 (om de inte kunde hitta en likande kurs på ”sina universitet”) och enligt vice-rektorn är målet att 2018 skall hälften av studenterna vara ”coloured”.

I Sydafrika måste varje universitet förhålla sig till sin moderna politiska historia. På University of Western Cape, etablerat 1960 som ett universitet för ”coloured people only” är den progressiva stämningen, och stoltheten, tydligare. Formad av decennier av kreativ kamp mot förtryck och diskriminering. När vi besökte Robben Island, fängelset där Nelson Mandela och andra inom ANC satt under många år mellan 1960-90, framgick deras bildningsideal tydligt. Hur viktigt det var för dem som inte ägde något, inte ens böcker eller tidningar, att utbilda varandra. Att utbildning var en del av kampen och en strategi för mobilisering och självrespekt.

***

Johannes besökte också Stellenboschs Sustainability Institute och beskriver följande:

Sustainabiltiy Institute ligger 15 km utanför Stellenbosch. Institutet är etablerat av Professor Mark Zwilling och hans fru Eve. Institutet har på kort tid etablerats som ett av Sydafrikas mest innovativa och intressanta miljöer. Institutet handlar inte bara om forskning och undervisning utan även om praktiskt arbete med hållbarhetsfrågor på olika sätt. Institutet ligger i en “ekoby” med cirka 40 hus, en grundskola, ett dagis och en odlingsareal. De experimenterar med miljövänligt och energieffektivt byggande, t.ex. ett hus som är helt självförsörjande året runt med solenergi.

Vi studerar deras smarta vatten och avloppshantering, deras biogasproduktion för husbehov där hushållsavfallet omvandlas till biogas och genererar tillräckligt med energi för att driva spisen. De hållbara och energieffektiva lösningar som de utvecklar är alla tänkta att kunna genomföras. Sustainability Institute är unikt i sitt slag. Jag har inte sett någon liknande kombination av akademisk och praktisk miljö. Ett innovativt institut som tar utgångspunkt i sin lokala situation, och som genom att kombinera teori och praktiskt experimenterande skapar nya förutsättningar för forskning, utbildning och samhällsengagemang.

***

University of Cape Town har vi ännu så länge inget avtal med, men kan ändå konstatera att det finns samarbeten. Vid besöket träffade vi Danie Visser, vicerektor för forskning samt dekaner och andra personer som på ett eller annat sätt har kontakt med Lunds universitet. Capetown är viktigt för bland annat vår medicinska fakultet. Ekologi, astronomi, biokemi, hjärnkirurgi och arkeologi är några av de områden där samarbete redan finns och där sampublikationer ägt rum. Det finns ett intresse från Cape Town att samarbeta med Lunds universitet och vi planerar fortsatta diskussioner.

University of Western Cape

Detta universitet besöktes av Nils Danielsen med ena halvan av delegationen. Nils beskriver universitetet såhär:

Det är ett universitet som skapades enkom för den s.k. coloured-gruppen. Syftet var att utbilda till lägre medelklassarbeten som sjuksköterska och socialarbetare. Ett universitet som är mycket tydligt kopplat till antiapartheidrörelsen och motståndskampen. Desmond Tutu har varit rektor och flera ur ledningen har rekryterats till regeringspositioner när Sydafrika gjorde sin demokratiska revolution.

nisseMolly2_webb[1]

Nils Danielsen träffar barnmorskan Reolebile “Molly” Moswate för att höra om hennes erfarenheter. Hon är alumn från ett av LUCEs program rörande Sexuell och reproduktiv hälsa. Foto: Anna Johansson

Det generella intrycket är att ledning, på alla nivåer, är väldigt klara över vad de vill och vilken väg universitetet ska gå. De har gjort en imponerande resa från ett undervisningsuniversitet och sedermera ett konkursmässigt sådant till ett universitet som är bland de 30% bästa i Sydafrika och med en numera stark ekonomi. De är mycket starka inom bland annat forskningsområdet Fysik. Hela universitetet präglas av en tydlig stolthet, särskilt stolta är de över sin historia, och det finns en fin campuskänsla. Universitetet arbetar strategiskt med rekrytering av individer från underprivilegierade områden, särskilt townships. Det har program för att stödja studenter utbildningsmässigt men också ekonomiskt. Deras studieavgifter är bland de lägsta i Sydafrika.

LU har redan visst samarbete i form av Erasmus Mundus (Eurosa, 3 MSc, 2 PhD, 1 staff, forskningssamarbete inom det teologiska området samt att en gästprofessor (Catherina Schenk) kommer till Socialhögskolan i vår.

LU kan lära av UWC hur de arbetar med breddad rekrytering och det är anledning för LU att uppmuntra våra lärare att arbeta här.

***

I samband med att vi skulle ha ett alumnevent vid ambassaden i Pretoria passade vi på att besöka University of Pretoria. Det finns inget avtal med dem än, trots att det finns forskarsamarbeten, därför var ett besök intressant.

Vårt besök där var ganska kort och vi fick möjlighet att ta del av universitetets strategiska områden. Det finns redan kontakter mellan juridiska fakulteten i Lund och Pretoria. Katarina Olsson, stiftelseexpert diskuterade med sin motsvarighet i Pretoria. Det finns också ett samarbete inom det arkeologiska området.

pretoria[1]

Campus på Pretoria universitet är en blandning av byggstilar – ungt och gammalt. Det hus som Ann Katrin Bäcklund, Barbara Törnquist-Plewa, Eva Wiberg och Magnus Jirström står framför är maffigt – 17 våningar högt. Foto: Anna Johansson

grupp_pretoria_webb[1]

En del av delegationen tillsammans med några av våra nya sydafrikanska vänner i Pretoria. Foto: Anna Johansson

***

Alumnevent vid Svenska ambassadens residens i Pretoria.

Vi hade ett första möte på svenska ambassaden vid vilket chargé d’affair Karin Johansson gick igenom den politiska situationen i södra Afrika och i synnerhet var Sydafrika står i nuläget politiskt och ur ett utbildnings- och forskningsperspektiv. Efter mötet på svenska ambassaden i Pretoria hade vi förmånen att kunna arrangera ett alumnevent på residenset. Inför resan hade vi sänt ut inbjudningar till alla som var registrerade i alumndatabasen samt via personliga kontakter och nätverk. Totalt kom 40 personer till arrangemanget.

Margareta Nordstrand beskriver eventet såhär:

Kvällen inleddes med att Chargé d´affair Karin Johansson hälsade alla välkomna och berättade om de aktiviteter som svenska ambassaden har i RSA och vilken betydelse den här typen av nätverk har för relationen mellan de båda länderna. Därefter framförde Lars Ljungälv, såsom vice ordförande i universitetsstyrelsen, sitt stöd för ett utökat samarbete mellan Sverige och Afrika och uppmanade alla till givande och lärorika samtal under kvällen.

Eva Wiberg hälsade alla välkomna å Lunds universitets vägnar och berättade om den pågående delegationsresan och vilka planer LU har för en framtida Afrikastrategi. Hon berättade även om utvecklingen vid Lunds universitet och underströk vikten av integration och gränsöverskridande samarbeten där Afrika är ett utpekat strategiskt område. Därefter informerade Margareta Nordstrand om alumnverksamheten och uppmanade alla som ännu inte registrerat sig, att göra så!

Som avslutning på programmet berättade Amelia Mofokeng och Rapuleng Job Matsaneng, mycket inlevelsefullt och gripande om vad den uppdragsutbildning som de genomgått via Lunds universitet i Child Rights, har betytt för dem personligen men naturligtvis och mest betydelsefullt, för eleverna i den grundskola där Amelia är rektor. Att hon erhöll utmärkelsen som ”Årets rektor” kunde hon direkt koppla till sin utbildning och båda var mycket nöjda och tacksamma för att fått denna möjlighet.

Kvällen avslutades med ambassadsnittar och mingel varvid många intressanta och värdefulla kontakter knöts.

***

Universitetet i Johannesburg

Besöket vid Universitetet i Johannesburg var mycket intressant. Vi är det första U21-universitet på besök sedan detta universitet valdes in i U21-nätverket. Vi blev mycket överraskade när vi såg vilken förberedelse som gjorts inför vårt besök. Vicerektor för forskning och forskarutbildning, prof Tshilidzi Marwala och vicerektor för internationaliseringsfrågor, prof. Tinyiko Maluleke, samt dekaner, prefekter med flera hade slutit upp för att träffa vår delegation.  Prof. Marwala har redan samarbeten med Lunds universitet och kommer att besöka oss under nästa år tillsammans med andra medarbetare. Punkter som diskuterades var forskarutbildningens behov av förstärkning, studentmedverkan, strategiska ledningsfrågor, internationalisering. Det var uppenbart att detta universitet är på väg mot att bli ett internationellt erkänt universitet. Säkerhetsfrågorna står högt på agendan.

johannesburg

 

Afrikaresan 2013 037

Deputy Vice-Chancellor för Internationalisation Advancement, & Student Affairs
Professor TS Maluleke och Eva. Foto: Margareta Nordstrand.

eva_dricker2_webb[1]

Eva tar en cola och pustar ut efter en intensiv och givande vecka i Sydafrika och Botswana. Foto: Anna Johansson

Dagen efter besöket fick jag ett fint mail från Professor Marwala med hälsningar från rektor Ihron Rensburg. De noterade särskilt att vi var det första universitet inom U21-nätverket att besöka dem och gratulera dem till medlemsskapet.

/Eva

 

Allmänt Kommentering avstängd

Delegation till Afrika den 23 november-5 december

Eva leder en delegation med deltagare från flera fakulteter och styrelsen med start och utresa för en del den 23 november.  På agendan står besök på flera universitet i Sydafrika och Botswana samt Botswana Innovation Hub. Dessutom kommer det nätverk som vi är med i, Sanord att hålla konferens i Malawi och Eva kommer där att vara huvudtalare.  Vi ser verkligen fram emot resan och vill du följa oss – gör gärna det här på bloggen!

Afrika har pekats ut som en viktig strategisk satsning i Lunds universitets internationella handlingsplan som antogs 2010-2011. Sedan länge finns svenska forskare och studenter på plats i olika projekt i Afrika men det finns få, övergripande universitetssamarbeten och nästan inga avtal med lärosäten. Syftet med resan är att utforska nya och stärka redan befintliga samarbeten.

Lunds universitet har arbetat långsiktigt och målmedvetet för att bygga upp administrativa kontakter i Afrika. Den här delegationen är en naturlig, strategisk fortsättning på det arbetet.

Genom att öka närvaron i Afrika kan Lunds universitet få tillgång till nya europeiska och svenska anslag och stipendier och vi behöver finnas på plats för att kunna satsa, knyta kontakter och få till stånd avtal.  Följ gärna vår resa på rektorsbloggen!

Programmet i korta drag:

• Måndag, 25 nov Delegationen delar på sig i två delar; en del besöker University of Stellenbosch och en del University of the Western Cape
• Tisdag, 26 nov Möte med ambassaden i Johannesburg samt Alumnevent på kvällen i Pretoria
• Onsdag, 27 nov Möte med University of Johannesburg
• Torsdag, 28 nov Möte med University of Botswana och med Botswana Innovation Hub
• Fredag, 29 nov Möte med Botswana International University for Science and Technology
• Måndag, 2 dec – 4 dec SANORD-konferens i Malawi

Allmänt Kommentering avstängd

Spännande besök i Brasilien

Det tredje av fyra STINT finansierade Swedish Excellence Seminars (SES) har nu genomförts i Brasilien. Det första var i Brasilien i december 2012, därefter Taiwan i oktober. Det fjärde och avslutande kommer att ske i Kina våren 2014.

Forskare och universitetsledning från Lund, Uppsala, KTH, Linköping och Halmstad var på plats för att presentera svensk forskning. Efter de inledande universitetspresentationerna där rektorerna tillsammans lyfte Sverige och svensk forskning talade jag vid CISB:s  årsmöte under rubriken “Triple Helix and collaborative programs in Sweden”. Dessutom diskuterades ett medlemskap för Lunds universitet i CISB.

Förutom det gemensamma programmet med universiteten besökte jag och den övriga delegationen från Lund Universidade Estadual Paulista i São Paulo (UNESP) för att underteckna ett Memorandum of Understanding och diskutera framtida samarbeten inom olika ämne.

Efter den inledande presentationen om Lund på den andra dagen av SES besökte jag och Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet, tillsammans med en mindre delegation FAPESP (São Paulo Research Foundation) som resulterade i ett beslut att genomföra en workshop 2014. FAPESP beviljade även samarbetsfinansiering omfattande $200 000 som startkapital för framtida samarbete.

Genom en lyckosam koordinering från Lund sammanföll SES med CISB:s årsmöte (The Swedish-Brazilian Research and Innovation Centre) samt också ett seminarium ”Nobel Dialogue” av 2004 års fysikpristagare David Gross. Därefter invigdes en Nobel utställning som invigdes av Kung Carl XVI Gustaf där samtliga deltagare från universiten blev inbjudna. Dagen avslutades med att rektorer och några professorer från universiteten också deltog i den middag där kungen var hedersgäst.

En mindre delegation med professor Olov Sterner i spetsen för LU genomförde ett andra seminarium i Porto Alegre på Universidade Federal do Rio Grande do Sul (UFRGS) på torsdagen tillsammans med ett mindre antal deltagare också från de andra universiteten. Olov besökte även ”the Secretary of State of Science, Innovation and Technological Development” där han presenterade Lund och diskuterade finansiering av framtida forskningsprojekt i delstaten Rio Grande do Sul.

Parallellt med SES genomförde också 8 svenska lärosaten inom stipendie programmet Science Without Boarders, en turné i Curitiba, Campinas, São Paulo och Porto Alegre för att marknadsföra svensk utbildning och locka fler brasilianska studenter att söka stipendier inom programmet med destination Sverige. Det genomfördes även en alumn-aktivitet tillsammans med Svenska handelskammaren där svenska företag, universitet och ambassaden tillsammans marknadsförde Sverige. Detta är den första alumnaktiviteten av detta slag.

/Per

 

Länk till CISB www.cisb.org.br

Länk till FAPESP www.fapesp.br

Länk till UNESP www.unesp.br

 

 

Allmänt Kommentering avstängd

Om värdegrunder vid Lunds universitet

Vi har medarbetare och studenter från hela världen och det är självklart att alla ska känna sig välkomna till vårt universitet. Det får inte råda något tvivel om att vi visar respekt och tolerans för alla människor.

För tillfället hälsar vi alla våra nya studenter välkomna till Lunds universitet och vi har alla ett ansvar, all personal och alla studenter, för att vi lever efter våra värdegrunder och att för att vi tar upp missförhållanden när vi brister.

Jag vet att våra studentaktiva gör fantastiska insatser och att man, inte minst på LTH, arbetar hårt för att terminsstarterna ska vara en rolig och fin upplevelse för alla oavsett, kön, etnisk- och religiös bakgrund.

Att vi nu har en pågående debatt i medierna om studenter som sminkat sig svarta för att vara reggaeartister vittnar om hur viktigt det är att aldrig släppa arbetet med värdegrunderna. Genom att föra debatten, både internt hos oss på universitetet men också i övriga samhället, kan vi sätta fingret på de dåliga exemplen och göra oss av med dem.

Universitetet har ett ansvar. Samhället i stort har ett ansvar. Varje individ har ett ansvar att visa respekt och tolerans mot sina medmänniskor och för att mänskliga rättigheter inte kränks.

Vi tar våra värdegrundsfrågor på största allvar och det är endast genom att envist arbeta med dessa frågor som det kan bli bättre. Vi kommer att bjuda in alla kårer för att tillsammans med dem diskutera hur vi ska arbeta ännu bättre och mer proaktivt i dessa frågor.

Vad görs idag för att värdegrunderna ska få genomslag och genomsyra vårt universitet?

Tidningen Lundagård har sammanställt hur de olika kårerna förberett terminsstart.

http://lundagard.se/2013/09/02/sa-har-satsar-karerna-pa-sina-fadderutbildningar/

Vi kommer att via Sektionen personal erbjuda alla våra kårer utbildningen “Se människan”.

Seminarieserien LU Experience startade i våras och fortsätter detta och nästa år för att sedan utvärderas. I denna seminarieserie bjuds studenter och anställda in för att diskutera värdegrundsfrågor – bland annat var humor temat under vårens seminarium eftersom det är en bra utgångspunkt när man vill prata om värdegrundsfrågor.

Dessutom planerar vi för vårt värdegrundsprojekt. Det ska vända sig till alla medarbetare och syftet är att alla ska bli väl medvetna om Lunds universitets grundläggande värderingar och att dessa blir väl förankrade i och genomsyrar verksamheten.

Allmänt Kommentering avstängd